Att vara fadder - frågor och svar

Att vara fadder

Vad innebär det att vara fadder?
Som fadder hjälper du till att långsiktigt skapa en bättre livssituation och bättre framtidsutsikter för utsatta barn. De pengar du bidrar med varje månad leder till att barn och deras familjer lättare kan klara sin egen försörjning och att de får större tillgång till utbildning och sjukvård. Det gör att de får större möjligheter att själva påverka sina liv.

Är faddern som en extraförälder?
De flesta av barnen i våra projekt har båda eller någon av sina föräldrar kvar i livet. De som inte har det har oftast någon vuxen släkting som förmyndare. En fadder kan aldrig ersätta en förälder, men som fadder kan man bidra till att barnet får möjlighet till utveckling och en trygg uppväxt. I kontakten med våra lokala samarbetsorganisationer kallar vi därför faddrarna för sponsorer. Och att vara sponsor är en otroligt viktig uppgift!

Vad innebär det att vara personlig fadder?
Som personlig fadder får du ett fadderbevis med foto och information om ett specifikt barn i ett av Erikshjälpens projekt, samt information om projektet i stort. Du får en årlig rapport om hur det går för ditt fadderbarn och projektet. Ditt fadderbarn representerar fler barn i samma by eller på samma skola. Din faddergåva går inte bara till ditt specifika fadderbarn utan också till de andra barn som ditt fadderbarn representerar. På så vis leder din faddergåva till att fler barn får hjälp till ett bättre liv. Som personlig fadder bidrar du med 200 kronor eller mer varje månad.

Vad innebär det att vara projektfadder?
Som projektfadder har du inget eget fadderbarn utan hjälper alla barn inom något av Erikshjälpens projekt. Du får ett foto på barngruppen och information om projektet de ingår i. En gång om året får du en rapport som berättar om hur det går för barnen och projektet. Du kan välja i vilken världsdel du vill stödja ett projekt och du ger från 125 kronor i månaden.

Vad innebär det att vara Ung fadder?
Ung fadder kan man vara tills man fyller 30. Då bidrar man med 60 eller 90 kronor i månaden eller ett valfritt högre belopp. Som Ung fadder kan man välja att stödja projekt inom två olika teman: Utbildning och Flickors rättigheter. Läs mer på www.ungfadder.se.

Hur länge kan jag vara fadder?
Du kan vara fadder så länge du vill och har möjlighet. Som personlig fadder kan du följa ditt fadderbarn så länge det finns i projektet. Om ditt fadderbarn slutar i projektet, till exempel på
grund av att det flyttar eller blir vuxet, informerar vi dig om det. Samtidigt får du möjlighet att bli fadder åt ett annat barn. Som projektfadder kan du följa ditt projekt så länge det finns i Erikshjälpens verksamhet. Om Erikshjälpen bedömer att projektet har kommit så långt att människorna där klarar sig på egen hand får du möjlighet att stödja ett annat projekt. Ung fadder kan du vara tills du fyller 30 år. Då får du möjlighet att stödja Erikshjälpens arbete på något annat sätt.

Kan jag avbryta mitt fadderskap?
Om du skulle vilja avbryta ditt fadderskap ber vi dig att kontakta oss. Då är det bra om du har den fyr- eller femsiffriga fadderkoden till hands.

Vad är ett projekt?
Erikshjälpen har projekt i 27 olika länder. Projekten kan se olika ut på olika platser. Det kan vara att ge stöd till en skola, ett studiecenter, ett elevhem eller ett sjukhus. Projekten kan också omfatta stöd till odlingsutveckling, brunnsborrning och förebyggande hälsoutbildning. Många av projekten finansieras med hjälp av faddergåvor. Erikshjälpen har för det mesta ingen egen personal i projekten. Istället samarbetar Erikshjälpen med någon lokal organisation. Personal från Erikshjälpen besöker dock projekten regelbundet och kontrollerar samarbetsorganisationerna.

Stöder jag alltid samma barn eller projekt?

Målet med fadderfinansierade projekt är att ge ett långsiktigt stöd för att människor på sikt ska kunna klara sig själva. Vi kallar det för hjälp till självhjälp. När ett fadderprojekt har kommit så långt att befolkningen själva kan ta ansvar för det fortsatta arbetet flyttar Erikshjälpen insatserna till ett annat område som är i behov av stöd. Du som fadder får information om flytten och möjlighet att bli fadder åt ett barn i något annat projekt.
Ibland händer det också att familjer flyttar utanför projektområdet eller att barn av någon annan anledning slutar i projektet. Om så sker informerar vi dig om det. Samtidigt får du erbjudande att fortsätta som personlig fadder i samma projekt eller i ett annat.

Vilka skyldigheter har jag som fadder?

För att vi ska kunna erbjuda en så god service som möjligt är det viktigt att du meddelar förändringar till oss såsom adressändring, namnändring, e-postadress, om make eller maka avlider med mera. Om något inträffar som hindrar dig från att betala in din regelbundna faddergåva ber vi dig kontakta oss så snart som möjligt.

Hur gör jag om jag vill värva fler faddrar?

Enklast tipsar du den som är intresserad att gå in på Erikshjälpens hemsida www.erikshjalpen.se. På hemsidan kan du också beställa informationsmaterial. Du är också varmt välkommen att kontakta vår fadderavdelning på tel. 0383-46 74 50 eller fadder@erikshjalpen.se.

Kontakt med fadderbarnet/projektet

Kan jag skriva till fadderbarnet/projektet?
Du får gärna skriva till ditt fadderbarn eller fadderprojekt. Brevet ska skrivas på engelska om du inte behärskar barnets/barnens modersmål. Det gör inte så mycket om din engelska inte är perfekt. Engelska är ett främmande språk även för de flesta av barnen i Erikshjälpens projekt. Barn är olika. Vissa gillar att skriva och andra gör inte det. Därför är det inte alltid du får något svar på de hälsningar du skickar till ditt fadderbarn. Får du ett brev från ditt fadderbarn/projekt kan det vara ett svar på det brev du har skickat eller en fristående hälsning. Du kan dock vara säker på att din hälsning blir uppskattad, även om du inte får något svar!

Att tänka på när du skriver till ditt fadderbarn/projekt
- Referera inte till dig själv som ”förälder” eller ”extraförälder”. Referera till dig själv som ”sponsor” istället.
- Eftersom faddergåvan inte går direkt till barnet, utan till fadderprojektet, bör du inte i brev lova att du ska skicka pengar till barnet.
- Du bör inte skriva din egen adress i brevet som du skickar. Då finns risk att du får brev från personer som vill ha pengar om brevet skulle hamna i orätta händer.
- Ta hänsyn till kulturella skillnader. I vissa kulturer kan det vara olämpligt att skriva om religion eller politik. Om du vill skicka med en bild på dig eller din familj kan det också vara bra att tänka på att vi klär oss olika i olika länder. På vissa platser kan till exempel bara axlar eller knän uppfattas som alltför avklätt.

Det kan vara skönt att veta att Erikshjälpens handläggare granskar innehållet i de brev som sänds. Det gör vi för att värna om barnens integritet.   Brev till fadderbarn/projekt skickas genom Erikshjälpen, Box 1, 570 15 Holsbybrunn. När du skickar ett brev är det bra om du anger den fyr- eller femsiffriga fadderkoden och namnet på det barn du skriver till eller anger vilket projekt ditt brev gäller. Den lokala organisationen eller skolan förmedlar sedan ditt brev till fadderbarnet eller projektet. Många familjer bor i områden som saknar formella adresser och vi har inte adresserna direkt till barnen.

Kan jag skicka ett paket till fadderbarnet/projektet?
Vår erfarenhet är att paket skapar mer problem än glädje. Det finns risk att de försvinner innan de når fram till barnet och om inte alla barn i fadderprojektet får paket kan det upplevas som orättvist och skapa avundsjuka. I många länder firar man inte jul och födelsedagar på samma sätt som vi gör i Sverige och för de pengar det kostar att skicka ett paket från Sverige kan man oftast få mycket mer på platsen där barnet befinner sig. Istället för att skicka ett paket får du gärna ge en extra gåva till projektet! (Läs mer under Kan jag ge en extra gåva?).

Kan jag ge en extra gåva till fadderbarnet/projektet?
Att ge en extra gåva till det fadderprojekt man stödjer är något som brukar bli mycket uppskattat. Den extra gåvan används till något speciellt behov eller för att göra något särskilt för barnen i projektet. Det kan vara en utflykt eller en fest. I vissa projekt kan pengarna gå till att köpa en ko, get eller något annat som bidrar till byns försörjning. Det är inte säkert att barnen i det projekt du stödjer är vana vid att fira högtider eller födelsedagar. Många vet inte vilken dag de föddes. Men att ha en fest eller göra en utflykt är lika roligt ändå och det är något som förgyller barnens vardag!

Du kan skicka gåvor när som helst under året och använder då inbetalningskortet för extra gåva.

Kan jag hälsa på mitt fadderbarn/projekt?
Du är välkommen att besöka det fadderprojekt du stödjer. Erikshjälpen kan förmedla kontaktuppgifter men du får fadder själv bekosta din resa. Våra lokala samarbetsorganisationer försöker i möjligaste mån att hjälpa dig om du vill besöka ett fadderprojekt och därför bestäms tidpunkt för resan i samförstånd med den lokala organisationen. Då och då arrangerar Erikshjälpen resor för faddrar andra gåvogivare. Resorna utannonseras på hemsidan och i Erikshjälpens tidning.

Att tänka på om du funderar på att besöka ditt fadderbarn/projekt
- Du bör alltid kontakta oss på Erikshjälpen innan du planerar ditt besök, så kan vi förmedla kontakt med den lokala samarbetsorganisationen.
- Ett besök innebär ofta mycket arbete för den lokala partnerorganisationen. Vi förordar därför ett kortare studiebesök, en dag kan vara lagom.
- Du ansvarar själv för att ordna praktiska saker som resa och boende i samband med sitt studiebesök och du står själv för alla kostnader.
- Vi ber dig att inte ge gåvor eller kontanter till enskilda individer. Det är viktigt att inte diskriminera eller favorisera vissa barn. Därför är det inte tillåtet att överlämna större gåvor till ett fadderbarn eller en familj. En enkel gåva till hela projektet brukar däremot uppskattas. Kontakta gärna oss på Erikshjälpen för vägledning!
- Under besöket kommer du att få underteckna ett dokument som reglerar besökares kontakt med barnen på plats. Till exempel får en besökare aldrig vistas ensam med ett barn.

Anledningen till dessa riktlinjer är att vi vill värna om barnen och att vi vill använda dina gåvor och våra samlade resurser på allra bästa sätt! Tack för din förståelse!

Om fadderbarnets namn, ålder och familj

Varför har fadderbarnet bytt namn?
När du är personlig fadder får du regelbundna rapporter om hur det går för ditt fadderbarn. Det kan hända att namnet på ditt fadderbarn ser olika ut i rapporterna och på fadderbeviset. Det beror på att namnet kan ha olika stavning eller att namnen kommer i olika ordning med efternamnet eller förnamnet först. Förkortningar förekommer också och på en del platser används barnets smeknamn istället för det riktiga namnet. I vissa länder har man ett helt annat alfabet än det vi använder i Sverige både vad gäller utseende, uttal och tonljud. Då måste namnen skrivas om till vårt alfabet. Om olika personer som gör det vid olika tillfällen kan namnet därför se lite olika ut. Vissa barn kan också byta namn. Det kan vara så att namnet talar om vilken by eller vilken del av landet man kommer från. Har den delen dåligt rykte kanske man byter namn för att inte tala om att man kommer därifrån.

Hur gammalt är mitt fadderbarn?
Det kan hända att du får olika födelseuppgifter om ditt fadderbarn. I Sverige är vi noga med födelsekontroll och tycker att det är viktigt med födelsedagar, men i alla länder är det inte så. I en del länder skrivs inte födelsedatum ner och i vissa länder har man en annan tideräkning än den vi har i Sverige. Därför kan det vara svårt att säkerställa hur gammalt ett barn är. Ett exempel på detta är Etiopien där man följer den julianska kalendern som beräknas vara cirka sextusen år gammal. Det etiopiska året innehåller 365 eller 366 dagar, liksom vårt, men är uppdelat på tretton månader. Varje månad innehåller trettio dagar, förutom den sista som är fem eller sex dagar. Det innebär att Etiopien ligger cirka sju år efter oss i tideräkningen; vårt 2007 motsvarar deras 2000. Om personalen inom projekten i Etiopien har utgått från olika tideräkningar när de har angett barnens ålder kan därför uppgifterna på fadderbeviset och rapporterna verka missvisande.

Varför har mitt fadderbarn helt plötsligt många fler syskon?
Familjebildningen i andra länder kan skilja sig mycket från vad vi i Sverige är vana vid. I en del länder tillämpas månggifte och i andra länder är det vanligt att en kvinna som mister sin man blir hustru till mannens bror och brodern kanske redan har barn. Därför kan ditt fadderbarn helt plötsligt ha fått många fler syskon än vad det hade när du senast fick en rapport om barnet. Det kan också ha färre syskon, beroende på hur familjesituationen har förändrats.

Om ekonomi

Vad kostar det att vara fadder?
Som fadder finns det ett angivet lägsta belopp som du ger varje månad. Du är välkommen att ge mer om du vill och har möjlighet!

För personliga faddrar är minimibeloppet 200 kronor i månaden.

För projektfaddrar är minimibeloppet 125 kronor i månaden.

För Unga faddrar är minimibeloppet 60 kronor i månaden.

Hur gör jag om jag vill ändra belopp på mitt fadderbidrag?
Om du vill ändra beloppet på ditt regelbundna fadderbidrag ber vi dig kontakta vår fadderavdelning på tel. 0383-46 74 50.

Hur betalar jag?
Du kan betala din faddergåva via autogiro. Då dras pengarna från ditt konto automatiskt den 28:e varje månad. Vill du betala via autogiro kan du anmäla dig på www.erikshjalpen.se eller kontakta någon av fadderhandläggarna på tel. 0383-46 74 50 eller fadder@erikshjalpen.se.

Du kan betala din faddergåva via inbetalningskort till plusgiro varje månad. Väljer du att betala via plusgiro skickar vi tre inbetalningskort var fjärde månad (februari, maj, augusti och november). Det går bra att betala via plusgiro med andra intervaller än månadsvis, till exempel per kvartal, halvår eller helår. Kontakta någon av fadderhandläggarna om du vill ändra din betalningsintervall.

Kommer pengarna fram?
Din faddergåva skickas till den lokala organisation som Erikshjälpen samarbetar med på den plats där ditt fadderbarn/projekt finns. Samarbetsorganisationen fördelar sedan pengarna inom projektet. Erikshjälpens projekthandläggare skriver avtal med samarbetsorganisationerna och kontrollerar att de fördelar pengarna på överenskommet sätt. Erikshjälpen granskas också regelbundet av Svensk Insamlingskontroll. Tillsammans med auktoriserade revisorer kontrollerar Svensk Insamlingskontroll Erikshjälpens ekonomi och hur pengarna har använts. Svensk Insamlingskontroll har regler som säger att de administrativa kostnaderna inte får överstiga 25 procent. Erikshjälpens administrativa kostnader har de senaste åren legat på cirka 10 procent.

Vad används pengarna till?
Pengarna kan användas till insatser direkt hjälper barn. Det kan vara skolmaterial, skolmat, skoluniform, hälsoundersökningar, sjukvård och boende. Pengarna kan också användas till mer generella insatser inom fadderprojektet som att betala lärarlöner, odlingsprojekt, föräldrautbildning eller brunnsborrning. Det är något som främjar många barn och familjer.

Om Erikshjälpens arbete

Hur finansieras Erikshjälpens insatser?
En del av Erikshjälpens insatser och projekt är fadderfinansierade och bekostas av regelbundna gåvor från faddrar. Många privatpersoner och företag ger enstaka eller regelbundna gåvor och en del personer väljer att testamentera sin kvarlåtenskap till Erikshjälpen. Genom Svenska Missionsrådet får Erikshjälpen Sida-medel till en del insatser. Erikshjälpen ingår sedan slutet av 90-talet också i Radiohjälpens kampanj Världens Barn.

Vad avgör vilka barn och länder som får stöd av Erikshjälpen?
Erikshjälpens samarbetsorganisationer identifierar målgrupper som behöver stöd. Samarbetsorganisationerna är också ansvariga för den urvalsprocess som ibland behövs för att precisera vilka som behöver hjälpen mest. I många fall är det fattigdomskriterier som styr. Om insatsen handlar om att etablera en skola är det i första hand det geografiska området som utgör urvalet av barn som ska få stöd. Ibland spelar också de lokala myndigheterna en viktig roll i att identifiera de barn som är i störst behov av hjälp.

När Erikshjälpen planerar nya projekt görs ofta en tidsbegränsning. Det kan betyda att ett projekt har en planerad längd på ett visst antal år. Under projektets gång är förhoppningen att arbetet ska komma så långt att människorna i projektet själva kan ta över arbetet eller att insatserna blir onödiga. Målet med hjälp till självhjälp är att människorna ska klara sig själva utan bistånd. När ett projekt har kommit så långt att befolkningen själva kan ta ansvar för det fortsatta arbetet flyttar Erikshjälpen insatserna till ett annat område som är i behov av stöd. Du som fadder får information om flytten och möjlighet att bli fadder åt ett annat barn/projekt. Om inte den önskade effekten är nådd vid tidpunkten för projektets slut finns det möjlighet att fortsätta med kompletterande insatser.

Arbetar Erikshjälpen med barns rättigheter?
Erikshjälpen arbetar för att FN:s barnkonvention och millenniemålen skall förverkligas i de länder där vi är verksamma. Våra utvecklingsinsatser i samarbete med kompetenta partners är inriktade på att tillgodose barns behov och rättigheter genom att:  - ge förutsättningar för utbildning - ge hjälp till självhjälp - stärka det sociala nätverket runt barnen  - ge stöd till familj och lokalsamhälle - arbeta för jämställdhet.   Vi betonar vikten av barns delaktighet i planering och genomförande av de insatser, som berör dem. I skolorna informeras och medvetandegörs barn och lärare om barnkonventionen och dess tillämpning. Vi utnyttjar olika nätverk av organisationer för att snabbt bidra med hjälpinsatser i katastrofsituationer. Med öppenhet informerar vi om vårt arbete och skapar opinion för barns behov och rättigheter i samhället. Vi stärker vår personals kompetens, och motiverar till ansvar och delaktighet, samt stimulerar till lärande utveckling.