Stiftelsen Erikshjälpen grundades 1967, men historien började egentligen långt tidigare. Erik Nilsson föddes 1929 i Småland, och han hade blödarsjuka som gjorde att han fick ligga på sjukhus en stor del av sitt liv. Även när han inte var på sjukhus var han ofta dålig och sängliggande.
När Erik var på sjukhus konstaterade han att han inte var ensam - det fanns många barn som inte kunde vara hemma hos sina familjer på grund av sin sjukdom. Då började han skicka hälsningar och små presenter till andra sjuka barn runt om i Sverige.

Erik fick namn och adresser till barnen genom att lyssna på Sven Jerrings radioprogram Barnens Brevlåda. Redan 1946, när Erik var 17 år gammal, var arbetet i full gång. Fem år senare, 1951, tog verksamheten ytterligare fart, efter en uppmärksammad radiointervju av Sven Jerring. Gåvor började strömma in och givare från hela landet fick höra talas om och blev intresserade av Eriks arbete. Tidningen, De sjukas vän, började ges ut 1954 som ett sätt för Erik att berätta för alla de som skänkte pengar och gåvor vad som hände.

Erik, eller Farbror Erik som han kom att kallas, dog 1966 bara 37 år gammal. Men det arbete han startade lever vidare och innebär att tusentals barn och vuxna runt om i världen idag får möjlighet till försörjning, utbildning och att själva vara med och forma sin framtid.

Idag har Erikshjälpen projekt i runt 25 länder. Sverige är fortfarande en viktig del och idén som var grunden för verksamheten, att skicka presenter till barn på sjukus, lever fortfarande kvar. Och Eriks motto gäller fortfarande. Att "sjuka barn kan bli glada barn!".

Titta gärna på när Eriks barndomsvän Per Hansson berättar om Erik. Först ett klipp där han berätta om hur Erik var som person och hur han hanterade sin blödarsjuka:

Nästa klipp handlar om vad som hände efter att Erik var med i Sven Jerrings radioprogram.